för Rottweiler

Bakgrund/ändamål: Rottweiler räknas till de äldsta hundraserna. Dess ursprung går tillbaka till romartiden, då den användes som vakt- och boskapshund. Hundarna följde de romerska legionärena över Alperna som människans beskyddare och som boskapshund. I trakten av Rottweil sammanträffade dessa hundar med de inhemska hundarna och en uppblandning skedde. Rottweilerhundens huvuduppgift blev nu att driva och vakta kreaturshjordar och att försvara husbonden och hans egendom. Rasen fick sitt namn efter den gamla tyska riksstaden Rottweil: Rottweiler Metzgerhund (Metzger=slaktare). Slaktarna födde upp rottweilern enbart utifrån dess bruksegenskaper och ändamålsenlighet. Härigenom utvecklades med tiden en utmärkt vakt- och boskapshund, som också kunde användas som draghund. När man i början av 1900-talet sökte lämpliga polishundar prövades också rottweilern. Det visade sig mycket snabbt att den var väl lämpad för polisarbete. 1910 godkändes rasen officiellt som polishund. Avelsarbetet inriktas på att få fram en kraftfull hund som är svart med rödbruna, klart avgränsade tecken. Och som trots det kraftiga helhetintrycket ändå visar ädelhet och som särskilt väl lämpar sig som sällskaps-, tjänste- och brukshund.
Helhetsintryck: Rottweilern är en medelstor till stor, kraftig hund, varken klumpig eller lätt, inte högställd eller luftig. Den välproportionerliga, kompakta och kraftiga kroppen skall ge intryck av stor styrka, rörlighet och uthållighet. Diskvalificerande fel: Tydlig omvänd könsprägel (tikprägel hos hanar och tvärtom)
Viktiga måttförhållanden: Kroppslängden från bröstbensspetsen till sittbensknölen, skall överstiga mankhöjden med högst 15%.
Uppförande/karaktär: Rottweilern är till sin grundläggande natur vänlig och godmodig. Den är barnvänlig, mycket tillgiven, följsam, lydig och arbetsvillig. Den ger ett rustikt intryck och dess uppträdande är självsäkert, nervfast och oförskräckt. Den reagerar med stor uppmärksamhet på omgivningen. Diskvalificerande fel: Hundar som är rädda, skygga, fega, skotträdda, argsinta, överdrivet misstänksamma eller nervösa.
Huvud
Skallparti - Skallpartiet skall vara meddellångt och brett mellan öronen. Pannan skall sedd från sidan vara måttligt välvd. Nackknölen skall vara välutvecklad men inte starkt framträdande.
Stop - Stopet skall vara markerat.
Nostryffel - Nostryffeln skall vara väl markerad, snarare bred än rund, med förhållandevis stora näsborrar. Den skall alltid ha svart pigment.
Läppar - Läpparna skall vara svarta och strama med slutna mungipor.Tandköttet skall vara så mörkt som möjligt.
Käkar/Tänder - Käkarna skall vara kraftiga och breda. Bettet skall bara starkt och fulltaligt. Saxbett. Diskvalificerande fel: Överbett, underbett, korsbett, avsaknad av en incisiv, hörntand premolar eller molar.
Kinder - Okbågarna skall vara markerade.
Ögon - Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och mörkbruna. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande. Diskvalificerande fel: Entropion, ektropion, gul ögon och olikfärgade ögon.
Öron - Öronen skall vara medelstora, hängande och trekantiga. De skall sitta brett isär och vara högt ansatta. Öronen som skall vara väl åtliggande får skallen att verka bredare när de riktas framåt.
Hals
Halsen skall vara kraftig, måttligt lång, väl musklad och ha lätt välvd nacklinje. Den skall vara torr, utan dröglappar eller löst halsskinn.
Kropp
Rygg - Ryggen skall vara plan, stark och stram.
Ländparti - Ländpartiet skall vara kort, kraftigt och djupt.
Kors - Korset skall ara brett, medellångt och lätt rundat, varken plant eller brant sluttande.
Bröstkorg - Bröstkorgen skall vara rymlig, bred och djup (ca 50% av mankhöjden) med väl utvecklat förbröst och väl välvda revben.
Underlinje - Buklinjen skall inte vara uppdragen.
Svans - Svansen skall vara naturlig (okuperad) och bäras vågrätt i rygglinjens förlängning, kan i stillastående också bäras hängande. Diskvalificerande fel:Kroksvans, svans som bärs upprullad över ryggen, svans som bärs kraftigt åt sidan från rygglinjen.
Extremiteter
Framställ - Frambenen skall sedda framifrån vara raka och inte trångt ställda.
Skulderblad - Skuldran skall vara vällagd och skulderbladets lutning mot horisontallinjen skall vara ungefär 45 grader.
Överarm - Överarmarna skall ligga väl an mot kroppen.
Underarm - Underarmarna skall sett från sidanvara raka. De skall vara välutvecklade och välmusklade.
Mellanhand - Mellanhänderna skall vara lätt fjädrande, starka och inte branta.
Framtassar - Tassarna skall vara runda, tårna skall vara tätt slutna, välvda och ha hårda trampdynor. Klorna skall vara svarta och kraftiga.
Bakställ - Bakbenen skall sedda bakifrån vara raka och inte trångt ställda. Då hunden står naturligt skall trubbiga vinklar bildas mellan lårbenet och höftbenet, mellan lårbenet och underbenet och mellan underbenet och mellanfoten.
Lår - Låren skall vara måttligt långa, breda och välmuskalde.
Underben - Underbenen skall vara långa, seniga och kraftiga med välutvecklade muskler.
Has - Hasorna skall vara kraftfulla och välvinklade, ej raka.
Baktassar - Baktassarna skall vara något längre än framtassarna med kraftiga tätt slutna och välvda tår.
Rörelser
Rottweilern är en travare. Ryggen skall förbli fast och relativt stilla under rörelse. Rörelserna skall vara harmoniska, jämna, kraftfulla och fria med god steglängd.
Hud
Huden på huvudet skall överallt vara stramt åtliggande. När hunden är mycket uppmärksam får lätta rynkor bildas i pannan.
Päls
Pälsstruktur - Rasen skall ha sk. dubbelpäls d.v.s den skall bestå av täckhår och underull. Täckhåret skall vara medellångt, grovt, tätt och stramt åtliggande. Underullen skall inte framträda genom täckhåren. På bakbenen skall pälsen vara något längre. Diskvalificerande fel: Utpräglat långhår och vågig päls.
Färg
Färgen skall vara svart med väl avgränsade tecken i en mättad rödbrun nyans, på kinder, nos, halsens undersida, bröst och ben samt över ögonen och under svansroten. Diskvalificerande fel: Färg som avviker från den för rottweiler standardenliga färgen. Vita fläckar.
Storlek
Hanhund: 61-68 cm
61-62 cm liten
63-64 cm medelstor
65-66 cm stor (korrekt storlek)
67-68 cm mycket stor

Tik: 56-63 cm
56-57 cm liten
58-59 cm medelstor
60-61 cm stor (korrekt storlek)
62-63 cm mycket stor
Vikt
Hanhund: ca 50 kg
Tik: ca 42 kg

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter, som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källa: SKK's standardkommitté 2001.09.26, hämtat ur; Svenska Kennel Klubben's rastandard för rottweiler.